Igår gick jag och lade mig med något som kändes som ett litet sting i ryggen.
"Ingen fara, det går över tills i morgon" tänkte jag.

Denna morgon vaknade jag med något som kändes lite värre än ett sting.
"Det går över om en stund" tänkte jag.

Mitt på dagen kände jag att det började blir svårt och tungt att andas, det gjorde betydligt ondare i ryggen och vissa ställningar var nästan omöjliga att stå i.
"Lite alvedon hjälper" tänkte jag.

På eftermiddagen, efter alvedon, var jag säker på att jag var döende. Det gjorde så ont att jag inte visste om jag skulle stå, sitta eller ligga ned och det var både tungt, svårt och smärtsamt att andas. Allt gjorde ont och både mamma och pappa fick hjälpa mig upp när jag skulle upp ur soffan.
"SKJUT MIG! RING AMBULANS! GÖR NÅGOT FÖR I HELVETE!!!" tänkte jag och grät.

Nu rör jag inte så mycket mer på mig.
Jag nöjer mig med en, jävligt, lugn kväll framför tvn med chokladpudding.