För det är jag egentligen, megastolt.
Och det borde jag vara egentligen.

För jag har jobb och går i skolan samtidigt. Jag är förvisso jätte nyanställd, men ändå.
Jag hjälper till här hemma och kan ta hand om mig själv, ni vet, laga mat, städa, diska osv. Jag skulle lätt kunna flytta här ifrån ifall det skulle vara så. Men det vill jag helst inte dock, tackar.

Det finns människor som är upp åt 30 som fortfarande inte kan laga mat, städa eller tvätta själva (och då pratar vi om fullt dugliga människor utan t.ex. handikapp som faktiskt inte kan ta hand om sig själva till fullo). De förlitar sig på att kära lilla mamma kommer hem då och då för att hjälpa dem eller så åker de hem till föräldrarna med tvättpåsar och tomma matlådor. Och sitter jag, 19 år gammal och kan ta vara på mig själv, vet vad pengar innebär (även om jag kan vara ganska slarvig och slösaktig) och kan ta vara på mig själv.

Även fast jag inte vill, så känner jag mig och är nog också för den delen, jävligt vuxen.